Tivedens skogar har människor rört sig under lång tid. Ja faktiskt mycket längre än vad vi tidigare trott. När arkeologer nyligen daterade en slagghög vid Vitsand, visade det sig att järn tillverkats här för 2000 år sedan. Vi vet inte mycket om dessa tidiga Tivedenbesökare. Kanske var det korta besök för att jaga, fiska och plocka bär och ibland lite längre för att samla sjömalm och smälta järn?

Svedjefinnar och väglöst land 

Tiveden var länge ett väglöst land, fattigt på folk. Det dröjde till 1600-talet innan vildmarken började tämjas. Finska nybyggare svedjade och odlade upp marken. Men den svåra terrängen inom området för dagens nationalpark avskräckte även finnarna. Nationalparken förblev obebyggd men nyttjades för bete och som virkesförråd.

Bergsbruket och kolmilorna

Vid samma tid kom bergsbruket till Tiveden. Masugnarna vid Igelbäcken och Granvik slukade kol. Under 200 år förädlade traktens torpare och bönder stora mängder skog till kol. Här sparades inte nationalparksområdet. Rester efter kolmilor i form av kolbottnar finns spridda i hundratal runt om i dagens nationalpark. Även tillverkning av trätjära var en viktig inkomstkälla. Flera tydliga framställningsplatser i form av tjärdalar finns i parken, till exempel på Mellannäsudden.

Naturintresse räddade vildmarken

I slutet av 1800-talet ökade efterfrågan på virke och ett organiserat skogsbruk växte fram. En del gallringar hanns med inom dagens nationalpark, men någon avverkning blev aldrig av innan intresset för den vilda och vrånga naturen hann ikapp och området skyddades. Först i tre mindre reservat som senare blev en del av Tivedens nationalpark, bildad 1983 och utvidgad 2017.