I nationalparkens sprickdalar och ädellövskogar finns en unik flora och fauna. I sprickdalens botten och på dess sidor kan vi ana hur naturskog kan te sig. Inga träd är lika gamla, inget växtsätt är det andra likt. Bok blandas med ek, övergår i askskog där markvattnet är rörligt, al växer i våtare kärr, på några ställen finns bestånd av avenbok och lind. Här och var står alm och lönn.

Döda och döende träd ger plats för ett oerhört rikt växt- och djurliv. En av de saker som fascinerar när man vandrar i området är den stora variationen och mångfalden på marken. Den omväxlande miljön beror på variationer i näringstillgång, ljus, fuktighet och lokalklimat.

Hundratals rödlistade arter

Området är mycket rikt på exempelvis svampar, mossor, lavar, landsnäckor, insekter, fåglar, kärlväxter och fladdermöss. Även vattendragen har ett rikt djur- och växtliv. Hundratals av nationalparkens arter betraktas som hotade till sin överlevnad och har tagits upp på den nationella "rödlistan" över hotade arter. De hotade arterna visar att området hyser de särskilda och unika livsmiljöer som behövs för att vår naturliga biologiska mångfald skall kunna fortleva. Men det är också viktigt att bevara helheten i ädellövskogen med alla vanliga växter och djur.

Ju längre tiden och naturens kretslopp får verka, desto mer kommer också platåernas mer påverkade skogar att närma sig sin egen dynamik.