Åsnens betydelse för fågellivet är välkänd och gynnas av sjöns rika fiskliv. Många av miljöerna är hem åt fåglar, växter och insekter som blivit ovanliga eller försvunnit på andra håll när landskapen förändrats.

Skogsmiljöerna, våtmarkerna och vattenmiljön tillsammans gör att hela Åsnenområdet har ett rikt fågelliv och sjön är upptagen på listan över våtmarker av internationell betydelse inom Ramsarkonventionen.

Rikt fågelliv

I området finns bland annat fiskgjuse, havsörn, lärkfalk, bivråk, mindre hackspett, grågås, storlom, skäggdopping och storskrake. Vid sidan av Åsnens roll som häckningsområde har sjön stor betydelse som rast- och övervintringsplats.

I sjön är antalet fiskar och vattensnäckor betydligt större än i andra sjöar i länet. Här finns cirka 20 fiskarter, flera av arterna är dock inplanterade i Åsnen eller uppströms. De vanligaste arterna är abborre, mört och björkna. Det finns också gös, gädda, braxen och gärs. Bland de mer sällsynta arterna finns sandkrypare och färna.

Uppvandringen av ål från havet är avskuren av kraftverksdammar och har blivit ersatt av utplantering av ålyngel. Länsstyrelsen arbetar aktivt för att få till fiskvägar förbi vandringshinder nedströms Åsnen så att ål, lax med flera kan vandra fritt upp till sjön i framtiden.

Insektsarter trivs i området

Många ovanliga och hotade insektsarter som är beroende av gamla träd, håliga träd och död ved är vanliga i nationalparken. Ett exempel är den hotade bokblombocken, och det finns också sågsvartbagge och nordlig plattbagge i området.

Av de större däggdjuren finns älg, dovhjort, vildsvin, lo, räv och hare i nationalparken. I sjön syns ibland utter.