Djur- och växtliv
Har du tur kan du få syn på björn, järv, lo eller någon av de ovanligt storvuxna älgarna när du befinner dig i Sarek. Här finns också ett rikt fågelliv i de frodiga björkskogarna.
På höstvintern vandrar älgarna ut ur Sarek. Djuren i området rör sig ofta i dalgångarna som går som pulsådror genom landskapet.
Sarek är också renarnas land – det märks på namnen i området. Sarvesvágge (översatt från samiska benämns sarvdalen) som ansluter till Ráhpavuobme/Rapadalen. Guohpervágge betyder klövdalen. I Guhkesvágge, (den långa dalen) korsar renstigarna varandra på de urgamla flyttlederna som går genom dalen.
Fågellivet i Sarek
I de frodiga björkskogarna hittar du lövsångare, bergfink, gulärla, blåhake och svartvit flugsnappare. I småsjöarna simmar kricka, vigg och annan småfågel och högre upp, på fjällhedarna, hörs lappsparv, ljungpipare, fjällpipare och ripor. I Sarek finns också många rovfåglar som kungsörn, fjällvråk och stenfalk.
Varierande växtliv på kalfjället och i dalgångarna
På kalfjällen och de steniga markerna högt upp växer inte särskilt mycket. Lavar, mossor, dvärgvide och lite gräs och örter trivs i de högalpina delarna av Sarekfjällen.
Därför blir kontrasten mot dalgångarna i Sarek så stor. I de mest vildvuxna delarna av Ráhpavuobme är det svårt för en vandrare att ta sig fram. Inne i fjällbjörkskogen ligger vackra ängar med höga smörbollar, nordisk stormhatt, midsommarblomster och rödblära.
På fjällsluttningarna kan du plocka blåbär och vandra genom dvärgbjörk, vide och enbuskar.
I södra delen av nationalparken finns en del gles gammelskog med tallar.
Växter som både mat och medicin
Samerna har använt många av växterna för både mat och medicin, till exempel juobmu, ängssyra och båskkå, kvanne.