Djur- och växtliv

De flesta av de fåglar som trivs på kalfjället och i fjällsjöarna finns i Padjelanta/Badjelánnda nationalpark.

På fjällhedarna hör du fjällpipare, stenskvätta och ängspiplärka. I sjöarna simmar änder som kricka och sjöorre. När det är lämmelår är det vanligt med fjällabb och fjällvråk. Ibland häckar också den ovanliga fjällugglan i området.

För renarna är Padjelanta / Badjelánnda sommarbetesland. Under vintern är det för mycket snö här för att ha kvar renarna på bete. Här finns också älg, järv och fjällräv.

Ett blomsterparadis för botaniker

Nationalparken är de svenska fjällens blomsterparadis. Kring de stora sjöarna finns en unik flora och hit har botanister sökt sig i flera hundra år. När Carl von Linné gjorde sin lappländska resa år 1732 besökte han området.

Den kalkrika berggrunden i kombination med renbete har skapat förutsättningar för många och ovanliga arter. Här växer bland annat fjällsippa, isranunkel och lapsk alpros.

Medicinalväxter

Många av växterna har använts som både medicin och mat. Juobmu, ängsyran, har till exempel plockats och kokats. Det var ett viktigt c-vitamintillskott till maten. Den plockas under försommaren och kan sedan förvaras över vintern. Den kokta syran blandas med mjölk och äts som en slags kräm. Förr lämnades den kokta juobmun i träkaggar som sänktes ned för förvaring i kallkällor över vintern.  

Stor artrikedom

Norr om Vásstenjávrre/Vastenjaure finns en kalkbrant, Áralåbdå. Den är en av fjällvärldens absolut artrikaste branter. Här finns Nordens största lokal för fjällviva och fjällkrassling. Några riktiga rariteteter som växer i Badjelánnda är grusnarv, brandspira och raggfingerört.

På de gamla renvallarna där samerna förr mjölkade sina renar skiljer sig växtligheten från den omgivande naturen. De gamla renvallarna är mycket artrika och där växer växter som exempelvis fårsvingel, kruståtel och gullris.